Posted by David Leman on March 24, 2008
Snart börjar även slutspelet i årets Basketliga och alla kvartsfinalserierna känns faktiskt väldigt ovissa. Det känns även bra att det är ett vanligt slutspel – 8 lag – 4 kvartsfinaler – inget svammel. Nu ska jag ge mig på det omöjliga, att tippa utgången av dessa fyra serier.
Sundsvall – Norrköping: Kanske den mest givna då topp möter botten, men jag tror inte det blir så lätt för drakarna i norr. Jag såg Norrköping i en GRYM match mot Borås som är en av de mest spännande matcher jag upplevt på länge med förlängning och en underbar stämning i Borås i tisdags. Norrköping har bra spelare, de har matchvinnare, de är tuffa, de har fler hot både inside och utifrån. De är dock ojämna vilket är motsatsen till Sundsvall som varit jämna, vunnit serien och visat upp ett tryggt och säkert spel. Men Sundsvall saknar lite guts, har de matchvinnarna som krävs i ett slutspel? Jag är inte så säker. Dessutom spelar de väldigt statiskt på sina tvillingtorn vilket inte ger utrymme för en grym forward i Alex Wesby. Det kommer bli en tuff serie och jag tippar 3-2, till vem, jo till Norrköping, sorry Dragons!
Plannja-Uppsala: Även denna serie tror jag blir stentuff. Plannja har inte haft en bra säsong, de har strugglat. Laget är inte lika tungt och giftigt som tidigare år. De har dock rutinen och en jäkligt bra 3-2 match-up zon. Det gäller att kunna göra hål på Plannjas zon. Fixar då Uppsala detta? Jag säger ja, de har ett spännande lag med hot på flera positioner, de är tyngre än Plannja inside och de har unga spelare som vågar och som håller på att blomma ut (Anton och Andreas). Plannjas chans är om Håkan är hungrig, han brukar vakna till som en fantastisk floor-leader när det stundar slutspel. Annars är jag rädd att det är för mycket trötthet och “nöjd-känsla” kring laget och organisationen. Uppsala är hungrigare…. 3-2 till Uppsala.
Solna – Öresundskraft: Denna serie tror jag blir den enklaste. Solna har mer djup och mer talang än Öresundskraft. Solna har kapacitet att spela bra, men frågan är om de har huvudet med sig. När de går över till ett 3p-shoot-out lag så är de otroligt sårbara och gamblar så det ryker. Gör de det kommer de leva farligt i denna serie, men jag tror de inser stundens allvar. Om de har disciplinen att attackera och dra fouls tror jag inte Öresundskraft kan stå emot och de kanske även är lite nöjda nere i Skåneland? I och för sig har Öresundskraft nu tillbaka Jens som är en fantastisk basketspelare men med bara en amerikan tror jag inte att de står emot även om de kniper en match på hemmaplan. 3-1 tippar jag till Solna.
Södertälje – 08 Stockholm: Denna serie kommer bli väldigt tuff, dödlig ville jag nästan skriva men det vore kanske att ta i. Men, det finns mycket känslor mellan lagen och avstängningen av Jonathan Skjöldebrand pga en smäll mot Viktor Bengtsson kommer vara tändvätska för lagen. Södertälje har vuxit under säsongen och de yngre spelarna blommar ut. Tom Lidén sägs ha tagit chansen så det ryker om det när Jonathan suttit avstängd och med hela laget redo tror jag de är tuffare än 08. Det blir dock en spännande serie med många svenska profiler. Jag tror det blir 3-2 till Södertälje efter en grym femte match i Täljehallen inför fulla läktare.
Posted in Uncategorized | Leave a Comment »
Posted by David Leman on March 24, 2008
I USA slås lagen ut i NCAA slutspelet i tuffa matcher som visas på NASN. Riktigt skönt att ha den kanalen och kunna se matcher och delar av matcherna. Lite otippat kanske att DUKE blev utslagna häromdagen, men det är charmen när det är vinna eller försvinna. Till skillnad från många har jag inte gjort någon egen Bracket i år och har inte så himla bra koll faktiskt på vilka skolor som är favoriter. När jag skriver detta ser jag Davidsson mot Georgetown som jag spelade in igår kväll. Sweet Sixteen börjar i slutet på denna vecka.
Samtidigt som detta går det bra för Sveriges U18 herrar i Albert Schweizer Tournment (AST) i Mannheim i Tyskland. Tidigare i eftermiddag slog man Holland med 84-78 och är nu vidare till Top 8! Stort, kan bli en spännande sommar för laget som kommer slåss om en plats att avancera till A-EM. Poängbäst idag var Andreas Person (Uppsala) som sänkte 24 pinnar. Fortsättning följer….
Posted in Uncategorized | Leave a Comment »
Posted by David Leman on March 16, 2008
Derrik Sharp, Maccabi Tel Aviv, spelar i år mindre än tidigare år i Euroleague. Han är nu 36 år och har spelat i Maccabi i en evighet känns det som. Hittills denna säsongen i Euroleague har han skjutit totalt 6 straffkast och satt alla. I näst sista omgången av Top16 som spelades i torsdags i förra veckan gick han in och avgjorde matchen genom att sätta 6 av 6 straffkast i förlängningen. Han hade då knappt spelat i matchen utan bytt in i slutet då Maccabis guard Will Bynum blivit utfoulad. Totalt under Top16 har han spelat 5 minuter per match i snitt och gjort 2 poäng i snitt. I torsdags var han iskall och totalt fokuserad när han sänkte Real Madrid som därmed kämpar för att gå vidare till kvartsfinalen. Maccabi å andra sidan blev klara i och med vinsten i Madrid.
Jag frågade mig en sak efter matchen när jag sett den blick och det fokus Sharp hade när han gång på gång blev skickad till straffkastlinjen och lika säkert satte skotten. Finns det några spelare i Sverige eller i andra ligor på samma nivå som har det i sig? Som kan sitta i flera matcher i sträck och sedan gå in i crunch-time, vara med och ta matchen till förlängning och sedan avgöra där. Jag är tveksam till det. Spelarna på bänken kräver oftast minuter oavsett vilken roll de har. Var finns de spelare i vår närhet som accepterar det och låter rollen betyda något speciellt för personen?
När det gäller Derrick Sharp är det inte första gången heller. Jag och många med mig minns hur han 2004 (tror jag) satte en lång trea i slutet mot CSKA Moskva som tog Maccabi till Final4 på hemmaplan med minsta möjliga marginal – väl där krossade man allt motstånd. I och för sig såg det Maccabi-laget grymt bra ut, årets lag är inte lika vasst.
Förutom Shaprs säkerhet var det en väldigt välspelad och tuff match med mycket känslor. Det enda som var negativt var att expertkommentator Jonte Karlsson tog upp slutet på tredje perioden och lite skrönor kring det. Vad undrar ni? Jo givetvis att Jonte tar upp att det inte går att få iväg något skott med bara en viss tid kvar på klockan. I denna match var det 0,9 sekunder kvar och han nämner att det går att få iväg ett skott på 0.7 sekunder, men där går gränsen. Snabbt lägger han till att i Göteborg kan man ibland göra det snabbare och anspelade på förra årets match när de felaktigt fick godkänt poäng. Fy fan, jag hade ju glömt den matchen och nu blir man påmind igen. Usch!
Nåja, tillbaka till vad inlägget skulle handla om. Jo Derrick Sharp, han är ett riktigt proffs ut i fingerspetsarna. Med detta vill jag avsluta och hälsa till alla spelare och coacher som agerar proffersionellt och med god attityd runt om i Basketeuropa! Ni har min fulla respekt!
Posted in Uncategorized | Leave a Comment »
Posted by David Leman on March 12, 2008
Då har vi genomfört den tredje helgen med Region Syd. Lägret ägde rum i Gothia Arena i Göteborg 7-9 mars, samtidigt som Damer U18 hade slutspelsomgång inför Final6. Med andra ord, fullt ös i Gothia Arena med massa basket. Riktigt kul för spelare, ledare m.fl att det blir sådan koncentration av bra basket.
Lägret då? Jo det var väldigt lyckat. Nu kan jag bara prata från P-93s perspektiv då jag endast såg F-93 stundtals. Killarna hade gått framåt mycket sen senaste helgen, vilket var väldigt glädjande. Vi pratar ofta med spelarna om just detta, att det inte är vad de enbart gör under lägerdagarna, utan vad som sker mellan helgerna som äger rum i snitt varannan månad.
Fredagens pass handlade om repetition av förra helgen då vi jobbade mycket med 3-3 och med snabba uppspel såsom 3-2. Vi hade även med passning och passningsspelförståelse i uppvärmningen samt en basic-övning i att läsa ett förståg, dvs. när ska man cutta backdoor, framför nästan eller vända upp och hota korgen. Denna övning är egentligen perfekt för spelare oavsett nivå, det är det som är tjusningen med basket – detaljer kan man jobba med spelare oavsett nivå för den stora skillnaden är att när man kommer upp på en högre nivå är försvaret bättre och man har mindre tid att fatta rätt beslut. Men tekniken, spelförståelsen är egentligen densamma. Tillbaka till träningen, vi hade även en större genomgång av Knäkontroll med de övningar som genomförs med landslagen. Vi hade under detta läger besök av landslagsfysion Rickard Carnerud, som körde övningar med spelarna och som fanns som stöd när skador m.m. uppstod. Det var väldigt uppskattat av oss coacher!
Under lördagen hade vi stationsträning första timmen på morgonen och därefter snabba uppspel och 3-3 spel. Det var intenstivt och bra fokus. Jag tittade på video från den träningen tidigare ikväll och det var väldigt kul att se hur mycket spelarna jobbade och tog in under träningen. De olika stationerna var 1) Bollbehandling/attacker 2) Insidemoves 3) Knäkontroll 4) Försvar och fotarbete. På kvällspasset började vi att mäta spelarnas längd, räckvid och vingspann. Därefter körde vi 2 timmar och byggde upp från 1-1 till 4-4. Det var mer försvarsfokus och det var några grymma matcher i slutet på träningen som höll riktigt hög nivå. Hittills kändes lägret väldigt bra – vi hade pratat mycket om inside, att vi ville skapa ett tryck på djupet, attackera korgen, passa inside och det känns som mantrat börjar gå in hos spelarna också.
På söndagen körde vi en lite kortare träning med en uppvärmning innehållande bland annat tema-träning för guards, perimterspelare och stora spelare. Det är alltid spännande att se spelarna i olika miljöer med olika spelare runt omkring sig. Den större delen av träningen handlade om 5-5 spel, vilket har blivit en rutin för sista träningen. Vi delade in gruppen i 5 lag med 5 spelare i varje och körde “winner stay”. På sidan körde spelarna knäkontroll. Det blev givetvis lite röriga till en början med en femte spelare, på samma sätt som det blev rörigare under lördagen då vi stegrat upp till fyra spelare. Spelet blev dock bättre under träningens gång och det kändes som spelarna återigen hade lyft sig en nivå under lägret. Därefter väntade individuell feedback där vi coacher delade upp oss och satte oss några minuter med var och en av spelarna. Avslutningen ägde rum vid 11-snåret och några spelare tog sig hemåt medan andra passade på att titta lite på sista matcherna i U-SM.
Avslutningsvis vill jag tacka alla coacher under lägret och personalen i Gothia Arena, samt P92 som ordnade och skötte maten under helgen. Det var även väldigt uppskattat att få höra all positiv feedback från föräldrar och klubbtränare om lägret, träningarna m.m. Det är sådan feedback som får oss coacher att längta ännu mer till nästa läger.
Ciao!
/ David
Posted in Uncategorized | Leave a Comment »
Posted by David Leman on March 1, 2008
Rubriken är laddad och många har åsikter om vilken miljö som är bäst för att utveckla en talang till en framtida elitspelare. Man kan nog prata med nästan alla basketfans runt om i landet (och utanför våra gränser) och de har åsikter om att unga spelare i deras favoritlag spelar för lite. Coacher kanske inte vill släppa upp sina spelare till en högre nivå för de tror inte att de utvecklas tillräckligt mycket där om de får sitta på bänken för mycket, vilket i och för sig kan vara sant. Hur skapar man då den bästa balansen med att utveckla den individuella tekniken och spelförståelsen och samtidigt att skapa de rutiner och beteenden som krävs för att kunna bli en professionell elitspelare?
Min åsikt är att miljön är nyckeln. Det viktigaste är att det är en bra och tuff träningsmiljö med bra spelare runt omkring och där spelaren känner att det satsas på honom eller henne. Jag tror alltså inte att antalet minuter är det som avgör om man kommer lyckas som en talang i ett elitlag. Olika lag har olika metoder där man kombinerar spel i ett utvecklingslag för att få ordentligt med speltid och möjlighet att utvecklas i skarpa lägen, detta är givetvis viktigt och är en nyckel i själva övergångsfasen mellan exempelvis division 1 och ligan. Men, coacherna måste våga se det som en övergångsfas. Om spelarna är redo ska de in i rotationen. Jag tror att vi i Sverige är lite för bra att inte släppa upp talangerna hela vägen upp när de egentligen är redo för det, och är de inte redo kanske de inte ens ska vara där?
Jag såg igår matchen mellan Plannja-Uppsala på webb-tv och det är kul att se att spelare som Andreas Person och Anton Gaddefors har viktiga roller i Uppsala och är med i rotationen. De tillhör båda två lagets 8-9 viktigaste spelare och de är födda -91 resp. -89. Detta är ett tydligt exempel på en bra miljö för spelare, de har många duktiga spelare runt omkring sig eller vad säger ni om sex professionella spelare som varit ute i Europa och spelat? Vissa skulle säga att det är för många importspelare, men om man sätter sig in i dessa unga killars situationer, de får grymma spelare att jobba med och mot på träning, det tror jag utvecklar mer än att spela med medelbra svenska spelare, eller vad tror ni?
Det jag vill komma till är att jag anser det vara viktigare och betydligt mer givande för våra unga talanger att ha en roll i en rotation med massa importer än att vara spelare 9-12 i ett lag med färre importer men med många medelbra spelare. Ett problem som jag ser är att många klubbar fastnar i denna moment 22. De försöker satsa på talanger och få in dem i sina elittrupper, men de hamnar för långt ut på bänken och de får hoppa mellan första- och andralaget. Allt beror givetvis hur långsiktigt en klubb jobbar, det är en otrolig investering om man jobbar in en ung talang i en rotation tidigt, se på Håkan Larsson, hur bra hade han varit om han inte spelat mot och med Eric Elliot i sex år i Plannja? Jag tror han lärde sig otroligt mycket av att göra det. Jag tror att om man är lite smart när man komponerar ihop ett lag så kan man hitta duktiga importer som även kan vara bra mentorer för talangerna.
Jag ser inte ett motsatsförhållande i att ha bra importer och satsa på talanger. Jag skulle nog nästan mer säga att det är en förutsättning för att få talangerna att blomma ut. Det kommer till synes och sist ner på hur man är som coach, hur man hanterar roller i laget och om man vågar ge förtroende och ansvar till yngre spelare och frångå den åldersmässiga hierarki som ofta råder i många grupper och lag.
/ David Leman
ps. jag kommer försöka skriva mer frekvent framöver då jag varit lite slö senaste tiden p g a långa arbetsdagar. Kommande ämne är bland annat “betydelsen av att ha ett bra skott”…
Posted in Uncategorized | Leave a Comment »